Jag undrar när det ska gå upp för mig på riktigt,
att jag aldrig mer kommer att få träffa dig.
Vissa dagar, som idag, så går jag omkring och bara är konstant gråtfärdig.
Blir arg av ingen anledning alls på allt och gråter av minsta lilla.
Ser bilden av dig som sitter i tavlan på väggen och bryter ihop.
Och inte någon har jag som förstår, för det är ingen som vet vad bara du och jag visste.
Du kom mig så nära som inte många gjort, du var en av mina bästa vänner.
Och jag kunde inte rädda dig den här gången
Och jag kunde inte rädda dig den här gången
Jag saknar dig Viktor Holm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar